Mitt jobbiga jobb!

Vilken dag idag.
Det är otroligt hur snabbt ett glatt humör kan bytas ut mot något helt annat.
Visst hade jag nog förtjänat att få den kängan men den kom verkligen vid fel tillfälle. Jag var ju på väg mot ett bättre humör. Jag vet ju om att mitt dåliga humör gick ut över mina arbetskamrater. Jag ville bara att folk skulle lyssna på mig. De gjorde inte det innan så jag fick försöka med ett nytt sätt att få fram mitt budskap. Det gick inte det heller.
Får gå tillbaka till att utföra mitt jobb i det tysta. Det är ingen mening med att lägga någon extra energi på det jobbet. Jag får göra det jag är bra på där och göra det lilla extra någon annanstans.

Jobbet ska inte få ta över mitt liv längre.

Jag jobbar för att leva och inte tvärtom.

Min comeback!

Då var jag tillbaka igen.

Sist jag skrev mådde jag bra. Jag skrev för glatta livet om allt som hade med mitt liv att göra.
Jag redde ut saker och ting. Alla tankarna jag hade i huvudet behövde inte snurra runt, de kunde lika gärna finnas nedskrivna.
Jag minns att jag mådde bra av att inte behöva hålla allt inom mig. Därför skrev jag.
Jag hade mitt flyt och det mesta var bra.
Sen avtog skrivandet för att sedan bli obefintligt.
Jag mådde fortfarande bra. Ett tag.
Nu har huvudet börjats fylla med fler och fler tankar igen och jag har svårt att skilja på de olika känslorna och intrycken igen.

Jag erkänner för mig själv att det kanske är dags att börja skriva av sig lite igen och att denna gången försöka fortsätta längre än två månader. Jag har ju trots allt vetat om hela tiden att det är bra för mig att få ur mig min oro.

Jag är en tänkare. Det finns det inte många som skulle sätta sig emot. Jag fundera på det mesta. får jag då inte ur mig allt det jag funderar på så svämmar det över till slut och jag får svårt att hålla reda på allt.
Nu får blogg semestern vara över.

Här ska det skrivas igen.