Min Fredagkväll!

Nyduschad. Vet inte riktigt om klyschan stämmer på mig riktigt, "som en helt ny människa". Skönt var det dock.

Snart dags att bege sig till jobbet på Deep och servera lyckodricka till takterna av nostalgisk 90-tals musik. Känns lovande detta.
Kommer förhoppningsvis bli ännu roligare att jobba där i framtiden. ;-)

En fotnot bara. Dagens kinesiska horoskop i Metro bjöd på en trevlig anvisning, "Du kommer att möta din älskare". Antar att det bara är till att hålla ögonen öppna då samma horoskop tidigare i veckan meddelade mig att jag hade låtit en chans rinna mig ur händerna men att chansen skulle dyka upp igen.

Nu blir det till att välja arbetsutstyrsel för kvällen och sen iväg och rocka!

Simma lugnt!

Min skrivkramp!

Skrivkramp skrivkramp skrivkramp.

Vet inte ens vart jag ska börja någonstans. Jag vill skriva men orden kommer inte ut. Det är bara till att börja skriva något.

Senaste veckan har varit väldigt turbulent och fullspäckade med en hel del bra sakar och en del lite mer vemodiga saker. Alla tankar och intryck av det som har hänt snurrar i sådan hiskelig fart att allt blandas ihop till en enda stor sörja och jag kan knappt urskilja det ena från det andra.

1. Marcus och Max åkte iväg till Australien med enkelbiljett med planer på att stanna i två år. (Saknad)

2. Fyllde 24 år. (Glädje)

3. Sårade och svek en av mina absolut bästa vänner. (Sorg)

4. Fick provjobba som bartender på Deep. (Nervositet)

5. Gjorde väldigt bra ifrån mig som bartender på Deep. (Glädje)

6 Får reda på att 24 personer ska varslas på jobbet och att jag kan vara en av de. (Ångest)


Trots att jag är otroligt glad för M&M's skull känner jag dock lite vemod och en hel del saknad över att de har åkt. Kommer verkligen att sakna deras sällskap och alla de otroligt roliga stunderna vi har haft tillsammans. Hade gärna följt med de ner nu men det funkade inte rent praktiskt. Får följa efter vid ett senare tillfälle. Jag hoppas att de lever livet där nere.
Jag tyckte dock att det var lite synd att de åkte på tisdagen när jag själv hade födelsedag på torsdagen. Hade gärna velat fira min födelsedag med de också. Det gick tyvärr inte att fixa med deras biljetter.
Jag hade ändå en väldigt skön födelsedag med jobb på Stugan. Hur härligt som helst med vänner som kommer och äter och pratar. Vänner som inte blir sura när man inte riktigt lyckas med deras beställning. kände mig väldigt omtyckt senare på kvällen när live-bandet Vera Cruz börjar spela gratulations-sånger för min skull. Man kan ju ha en sämre arbetsmiljö.

Fredag kvällen började bra med livemusik på syltan och hög stämning. Lite drick och mycket sjungande senare begav det sig till Deep för lite festande och lite mer drickande. Lämnade av mina vänner där och åkte en vända till Wonk för att träffa 3 st helt underbara personer.
Efter dans och en till drick cabbade vi tillbaka till Deep. Då hade kvartetten vänner minskat till en duo och dansen fortsatte. Stängningstimmen slog och jag begår ett grovt misstag. Jag inser inte det då men jag kommer att bli varse om det. Jag har ju alla de bästa intentionerna. Jag babblar på utan reflektion vilket jag idag ångrar.
Dagen efter får jag veta konsekvenserna av mitt misstag. Vill inget hellre än att sjunka genom jorden och undrar om detta är slutet på vänskapen. Jag ångrar mig så fruktansvärt över att jag har svikit och sårat dig. Jag vet knappt vart jag ska ta vägen. Så jag tar på mig mina skor och går ut. Jag vill be dig om ursäkt men jag vet att du inte vill prata med mig. Skäms.
Jag vandrar hem för att förbereda mig för nattens prövning.

Dyker upp på Deep lagom i tid och får veta att det inte alls är House-night som jag trodde. I stället är det en ny Indie-klubb som har premiär och besökarantalet kan ligga var som helt mellan 80 och 280 personer. nivån på min nervositet ökar vid detta laget. Jag kommer in och känner lite på baren och börjar så smått förbereda. Får en hel del hjälp vilket gör mig mycket lugnare. Klockan slår 23:00 och dörrarna öppnas. Tomt. Det dyker inte upp en själv innan 00:30 och jag tillsammans med de andra förbereder oss för en väldigt lugn kväll.
Det visar sig dock att detta var lugnet före stormen för min del. 5 timmar senare har jag sålt för över 15,000 kr nästan helt själv, med hjälp av Emma och Martin.
Undrar nyfiket vad Martin tycker om min första insats bakom bar och han tycker att det var väldigt bra. Jag känner mig väldigt nöjd över det jag presterat under kvällen. Städning och lite snack följer och vid hemgång frågar jag Martin om chansen finns att jag skulle få förnyat förtroende bakom baren. Martin verkar inte helt oäven vid tanken och menar att det inte borde vara några problem.
Jag känner mig ännu gladare och bestämmer mig för att ta en lång promenad hem i det underbara morgon vädret. En vända till McDonalds blir det förstås på vägen. Jag går och njuter i parkerna med musik i lurarna och kaffe i handen.

Jag har väldigt länge känt en otrolig dragningskraft till en balkong nere i stan. En kraft jag inte riktigt kan förklara. Det är i alla fall meningen att jag ska komma tillbaka dit förr eller senare.
Efter lite sömn på söndagen känner jag hur det drar igen. Jag klär på mig, laddar musiken och hoppar på cykeln och beger mig ut i våren.
jag cyklar lite planlöst till en början men känner snart att jag måste. Jag stannar till och plockar upp telefonen och slår en signal. Efter lite pizza fördröjning möter jag Simsim och Tanten. Får höra om Tantens utrop när hon inser att hon glömt sin favoritpizza. Hamnar ute på balkongen och snacket tar vid. Det som ligger närmast till hands att prata om är våran gemensamma nämnare.
Känner av harmonin som finns i luften hos er. Lugn och värme sköljer över mig. Diskussionen fortsätter djupare och djupare. Helt plötsligt dyker Simsim upp med en Dammsugar-relaterad skada. Hon är verkligen inte vän med den. Efter en kopp te och lite mer snack så ska jag bege mig hemåt bara för att inse att det börjat ösregna. Simsim i alla sin vänlighet erbjuder sig att köra mig hem.
Känner mig ganska mörbultad efter diskussionerna när jag kommer hem att jag kraschar i soffan varpå jag får ett sms på telefonen. All uppgivenhet och besvikelse över mig själv kommer forsandes tillbaka.
Somnar till sist i insikten att jag inte alls kommer att få tillräckligt med sömn den natten.

Uppe tidigt för jobbets skull idag. Hade helst legat och dragit mig någon timme till efter helgens alla äventyr. Till jobbet kommer jag dock och första halvan av dagen passerar ganska snabbt. I tankarna har jag att jag har ett möte kl 14:00 med företagsledningen. I egenskap av ledamot i den fackliga personalklubben måste jag följa med. Jag förväntade mig inget liknande det som komma skulle.
Får reda på att orderingången inte alls går som planerad och att alla åtgärder som tidigare gjorts för att spara pengar inte räcker till. Därför varslar de nu 24 personer i fabriken. Genast efter mötet försöker jag får tag på en turordningslista för att se om jag ligger i riskzonen.
I brist på en uppdaterad lista går jag efter den lista vi fick till förra årets löneförhandlingarna.
Den listan är inte aktuell och jag försöker pussla ihop vem som är vem på listan och om vederbörande fortfarande jobbar kvar hos oss.
Kommer till slut fram till att jag ligger precis på gränsen. Antingen är jag den 24:e eller så är jag den 25:e. Jag går i ovisshet till imorgon då en uppdaterad lista delas ut till klubben. Jag håller alla tummar jag har!

Nu för att försöka avsluta detta på ett sådant sätt att jag kan sova ordentligt i natt. Jag vill tacka alla mina underbara vänner för att ni finns hos mig.
Jag älskar er!

Förlåt mig mina misstag.